Dagvattnet måste renas på bangården i Böle
I årtionden var dagvattnets kvalitet en ständig utmaning, och oljerester upptäcktes även i Kumpulabäcken – rester som man misstänkte härstamma från VR:s depå.
Från uppskattningar till realtidsinformation
Byråchef Kim Brander från Golder Associates Oy, som fungerar som miljökonsult i projektet, uppskattar att en betydande del av regn- och smältvattnet på bangården absorberas i marken.
”Förutom områdets storlek baserades uppskattningen av mängden vatten som rinner genom dagvattenledningen på den genomsnittliga årliga nederbörden samt beräknad avdunstning och infiltration”, säger han.
”Den beräknade dagliga flödesmängden var relativt hög, vilket återspeglades i kostnaderna för vattenreningen. Faktureringsmodeller som baseras på uppskattningar är inte rättvisa för någon part. Vi vill veta den exakta totalmängden. Dessutom behöver vi noggrann information om vilka typer av föroreningar som följer med dagvattnet, eftersom lakvatten från gamla deponier ofta orsakar problem för avloppsreningsverken”, förklarar Yrjö Lundström, miljöchef vid miljötjänsten på Helsingin Vesi.
”Mätuppgifterna finns omedelbart tillgängliga för alla parter via LabkoNet. De kan tas i bruk direkt som de är.”
Flödesmätning och vattenkvalitetsanalys
Uppföljningen som inleddes i slutet av 2007 syftar till att fastställa den totala mängden och kvaliteten på bangårdens regn- och dräneringsvatten. Ett Nivus OCM Pro‑flödesmätningssystem, som även inkluderade provtagningsutrustning, installerades i bangårdens dagvattenledning. Flödesmätningen är kontinuerlig, medan vattenkvaliteten analyseras med vattenprover som tas fyra gånger per år. Vattenprover tas också från mark- och grundvattenrör på bangården samt från diken i det omgivande området.
Den belastning som dräneringsvattnet orsakar kan beräknas utifrån flödesdata och analysresultat. Om vattenkvaliteten kan förbättras så att vattnet åter kan ledas till Kumpulabäcken vore det en välkommen utveckling, menar Lundström.
Data tillgängliga för flera parter
Mätuppgifterna finns omedelbart tillgängliga för alla parter via LabkoNet och kan användas direkt som de är. Tack vare fjärrövervakningssystemets mångsidiga anslutningar kunde objektet läggas till direkt på Helsingin Vesis LabkoNet‑plattform, genom vilken halter av kol och svavelväte i avloppsvatten redan hade övervakats vid pumpstationer i hamnområden med mera.
”Den beräknade dagliga flödesmängden var relativt hög, vilket återspeglades i kostnaderna för vattenreningen. Fakturering som baseras på uppskattningar är inte rättvis för någon part. Vi vill veta den exakta totalmängden.”